Mitt i den.

Jag sitter här mitt i tentamenplugg.
Det känns skit, på riktigt! Vädret är fint, motivationen är noll och förvaltingsrätt är bara hat.
Speciellt när man hör grannarna skratta på gården och rulla bollen på asfalten sådär så gruset knastrar.
Då känns det som mest, som mest skit.

Sista sucken inför tentan nu..


Hemma igen efter 27 år

Jag har varit bosatt i Örebro sedan sommaren 2007, med hastig räkning tippar jag på att det är över 1,5 år.
Redan efter de första månaderna som örebroare uppmärksammade jag vid varje visit till hemstaden Jönköping att det inte var sig likt i jämförelse av då jag var bosatt där.
Med tiden blev skillnaderna större och idag är sig ingenting likt i staden jag skänkte många år av mitt liv.
Trots att människorna är kvar, byggnaderna stående liksom förr och Vättern med sin glans så känns inget som det förr kändes och känslan är ett faktum då tid förändrar allt i sin väg.

Men hur skulle det kännas om staden jag lämnade idag hade bytt befolkning, hade förfallna byggnader och torkat vatten. Hur skulle det kännas om luften blivit tjock, marken sprukit och vägar försvunnit.
Om jag skulle gå tillbaka till det som då var ditt hem men idag är fallen grus, till mina anhöriga jag aldrig sa farväl till som nu lämnat jorden och till parken som försvunnit.
Hur skulle det kännas?

Jag har lämnat min stad i enbart 1,5 år och känner smärtsam skillnad som visar på att inget är som förrMen hur kommer min mor känna som med tvång lämnade sitt land för 27 år sedan känna nu när hon ska tillbaka.
Hon som lämnade landet men alltid hoppades på att gå tillbaka till det hon lämnat
Hur kommer hon känna när sanningen söljer äver henne, ståendes där utanför muren till sitt älskade hem
En mur som omringar sten, grus och begravt all lycka

Älskade mor du besöker snart åter ditt land och där är det inte som förr
Men vi har alltid gjort vår sorg till vår styrka
Du är styrka!

Ack..

Vad får man för att man enbart hederligt vill svalka sin vårvarma kropp?
Jo mina vänner, man får en sprängd cola och klibbig svart inkletad frys..
Självfallet måste faktorn Dona med guldfiskminnet finnas med i receptet för att
resultatet ska bli nedanför visat


Ack..

Goal!

"Jag kastar bollen i luften ser var den landar
låter den studsa ler när den stannar"
                            Det löser sig -Timbuktu


Jag kastar bollen mot målet vet att den landar
låter den studsa är stolt när den stannar!

Bollen är mitt mål, mål som nås!
Alla mål är till för att nås
Annars är det inget mål..

Annika Östberg?!

Det första jag läser när jag idag slog upp en av rikets största tidningar:
"I natt sov Annika Östberg för första gången på flera decennier i Sverige. Hennes nya hem är en cell på Hinseberg. På anstalten ska hon snart få sällskap av dömda dubbelmördaren Christine Schürrer. "

Vem kunde missat att Annika Östberg igår fick komma till Sverige för att avtjäna sitt straff?
Att hennes första ord igår var till sin mor om att hon är hemma.
Inte heller har väl någon missat att hon landade tidigt en regning dag.
Men VEM BRYR SIG?
Jag förstår inte varför man lägger ner 20 minuter av den 30 minuter långa nyhetsändningen för att tala om Annikas ankomst till Sverige. Istället tar man aldrig upp hur tredje världen kvävs av våra utsläpp eller något annat av betydelse. Snälla svenska invånare, vad är det som är så förundrande över att hon ska få sällskap av idioten Schurrer? De är två odefinierbara kryp som inte änns borde få en rättvis behandling, dock är de ju i Sveriges faschinabla fängelsen. Skam!

Jag förvånas över den enorma reaktionen över att Annika Östberg nu är i Sverige.
Vi talar inte här om någon nyhetstorka som lett till nyhetens uppblåsbarhet
Vi talar om bristande förståelse för omvärlden men enorm insikt i sina egna onödigheter


På toppen av rädslan mitt i glädjen

Jag har fått antal av antal med käftsmällar, slungats tillbaka mot betongvägg, torka bort blodet, bita ihop för att sedan gå vidare med fokus bort ifrån det skedda.
Men nu var det ett tag sen jag låg på botten med förbundna ögon
Nu var det länge sen jag behövde klättrade upp med ostadiga ben efter ett slag

Trots att jag nu är på toppen kan jag inte känna glädje
Vet att nästa slag kommer vara de dubbla med en knockade kraft likt ingen tidigare
Rädd för att glädjas!


Skillnad på vem som våldtar

En VD, en nöjesprofil, en toppchef och en svensk framgångsrik företagare med barn och familj i fashionabla Östermalm roar sig med att tillsammans förnedra och våldta flickor på exklusiva hotell enbart för välbärgade. Polisen talar om " hänsynslösa och omänskliga våldtäkter" av flickor. Jag letar efter en förklaring utan resultat.

En 15 - och två 16 åriga pojkar utför en gruppvåldtäkt. Medierna fokuserar nu helt plötsligt på pojkarnas kulturella och etniska bakgrund. Deras födelseland eller föräldrarnas hemstad blev brottets förklaring.
Nu blev alla invandramän potentiella våldtäksmän. De blev kvinnoförtryckare och en enorm kontrast till den jämställde svenske mannen.

När senast hörde vi att en svensk man våldtagit på grund av sin kultur?
Hur kan man förklara välbärgade herrar som förgriper sig på flickor som skulle kunna vara deras döttrar?
Handlar det om ett överklassförakt för de svagare då den rike mannen känner makt vid varje piskslag på den sköra flickan?

Man sätter alla invandramän på de anklagades bänk och plötsligt är ett helt kollektiv klandrat för några individers vidriga våltäkt. I bakgrunden står median och Sverigedemokraterna likt en hejarklack och tjuter av glädje samtidigt som ett folk får en evig stämpel i vårt jämställda land.

Vi måste kunna skilja på människa och brott!

RSS 2.0