Hemma!

Sitter med datorn i knät, fötterna vilandes på fönsterbrädan och teet i ett stadigt grepp med den ena handen.
Blicken skiftar sitt sikte, ibland tittar den ner på fingrarna som rör sig över tangenterna men oftare är det enda i blicken Vättern. Mörkblå med en horisont utan stopp. Klipporna runt ligger med kontrast i den mörkaste grön och skyn vackert ljus. Allt smärter samman, likt inget annat!

Hemma är Jönköping!
Och hemma är det ljuvt, nu är det mycket ljuvt!


Vättern

Vet inte

Så mycke finns inom mig men så mycke som inte finns att säga.
Konstigt att förstå men för mig självklart att tyda.
Jag har ingen aning om ni förstår mig
Jag vet inte, vet ingenting..



RSS 2.0