Dona

Varje dag när morgonen gryr tänker jag på dem
De sätter sig i min tanke och följer med mig under min dag
När det blir kväll sitter jag med dem och vi tänker, jag tänker på dem och de lyssnar
Jag somnar, de sitter vid min sida och när morgonen gryr tänker jag på dem..

Vid mina andetag andas de, vid varje måltid äter de med mig och vid varje skratt ler de till mig
När jag gråter klappar de på min axel för att sedan fylla mig med styrka
De gav mig allt ett hjärta kan
Nu lever de kvar i mig så länge livet ger mig tid

Men jag kan inte ta på dem, krama dem och höra deras skratt när vi tittar in i varandras ögon
Saknaden sitter i min själ och sorgen sitter likt en sten i min hals

Hur kan man nånsin' va' beredd, hur?

 

/Älskade morfar, imorgon besöker jag dig med ett ljus