Dona

När jag precis satte ner min fot på terminalen vid min ankomst förflyttades mitt sinne till centala Japan mitt under lunchtid. Sinnet tog mig på en snabbfärd bland skrikande människor, gråtande barn och män som skrattade högfärdigt. Jag gick med min tunga väska fylld med lagboken på min axel och med blicken ihopp om att finna min kusin som skulle ge mig trygghetsfrasen i form av ett "Välkommen". Jag gick där och kan svära på att jag kände mig någon helt annan plats, planet och värld. Det var folk överallt och jag försvann återigen till Japan..

Dag två i 08:an är struken och jag är nu inne på dag tre. Var ska jag börja och vad ska jag säga?
Det har varit två dagar fyllda av stirrande, förvåning och främmande beteenden.
Jag kan utan tvekan säga att jag vid min ankomst till Örebro smycka denna blogg med såväl kritiska tankar som rosenröda funderingar om min Stockholmsvisit. Detta självfallet till vissas förtjustning och till andras suckande.

Imorgon besöker vi Skärholmen