Dona

Att vakna, gå till skolan, komma hem och sova är för studenter dess livsstil.
Men att sedan runt denna livsstil ha en ånga av ångest är jobbigt. Ångest som skriker att man inte ska titta på TV utan borde plugga, inte vara ute för man borde plugga. Borde tänker jag och borde är ett begrepp som lätt är att glömma. Men sanningen är den att det rätta begreppet är måste.
Jag måste plugga och inte bara borde.

De som säger att inget är ett måste kan i min mening gå och gömma sig eller en enklare lösning, vara tysta.
Visst, man är ju inte tvungen att göra något. Frihet har vi ju alla över oss själva och våra handlingar.
Men hur hänger denna teori, att inget är måste, ihop med det verkliga livet egentligen?!
Jag kan ju inte sitta och vid varje viktigt steg säga att njaa varför ska jag ta detta steg, inget är ju ett måste.
Jag kan ju inte heller varje gång jag är osäker och rädd över något inte göra det för att inget är ett måste.

Vårt land tänker för mycket på att man ska ta livet som det är.
Varför planera? Varför stressa? Varför oroa sig? Varför känna måsten?

I ärlighetens namn mina vänner, ta tag i livet och tvinga er att göra det som ska göras.
Stressa, planera ert liv och oroa er över eventuella konsekvenser så ni inte kan somna om nätterna.
Men kom ihåg att för mycket av allt blir tillslut något dåligt.
Så va logiska och låt inte vardagen ta över ert liv.
Finn en balans men den ska inte vara slapp!