Föreläsning på hemmaplan
Böcker i högar, seminarium, obetalade fakturor, tomt kylskåp och panikångest som väcker mig om morgonen. Varje sekund, varje dag och varje timme behöver jag. Inte en chans att jag skulle åka iväg nån stanns, inte en chans!
De kontaktade mig från Jönköpings Stadsbibliotek och frågade om jag kunde komma och föreläsa för dem.
Föreläsa om mitt liv och tron om att klara allt, mina föräldrars liv och deras kamp mot kriget och om min bok. Trots många om och men tackade jag JA. Trots att jag vet att detta inte kommer göra min stressiga situtation bättre utan späda på den så kunde jag inte tacka nej..det är min plikt att tala då det jag säger är för mig själv men minst lika mycket för min omgivning.
Berätta om hundratusentals andra flyktingars liv..och att man klarar sig trots allt utan att finna hinder som inte övervinns..
Det ger en långvarig värmande känsla i hela själen att man ger ungdomar en chans att få tala.
Ger dem av sin tid genom att lyssna och trots deras låga ålder ta råd från deras budskap.
Till er, ni som offrade era liv för mig
Det är till er..
