Dona

Du är 13 år och ligger i sängen trots att morgonklockan ringer, men du orkar inte gå upp utan vill fotsätta ligga under det varma täcket. Snart släpar din mor dig upp medan du gnäller om att du inte vill.
Efter många lugnande ord från din mor som ber om att du inte ska gnälla sätter du dig och äter frukosten hon lagt upp. Du rör lite i filen och kastar smörgåsen med det enligt dig torra brödet. 
Du drar på de nya skorna, kastar skolväskan över ryggen och ropar högt så alla hör att detta är sista gången du går till skolan. Bussen väntar och du beger dig mot "helvetet".

Dethär är ditt liv, mitt liv och alla andra bortsämda idioters liv!
Vi som vet men inte vill veta hur folk runt Sveriges skyddande murar bor, lever och andas..
vi som inte bryr oss.

Pojken är 13 år. Han offrar sitt liv för att kunna sova skönt en natt. Han offrar sitt liv för att kunna få äta en bit torrt bröd, ha något på fötterna och gå i skolan. Han offrar sitt liv för det du inte uppskattar.
Om han faller i gruvan dör han..han dör och blir en i mängden bland miljontals andra 13 årigar.
Men om du faller dör du inte..du dör inte för du kommer aldrig att falla..inte i äkligt bortskämda Sverige..

Du, jag och alla vi är en skam!
En otrolig skam!